Pix - en dagdrömmare med fallenhet för kastrullskakning.
Jag saknar (inte) allt vad utbildning heter och har en bakgrund som fotbollsgrabb och fabriksarbetare. En alldeles vanlig gosse som plötsligt började uttrycka sina intryck i det vardagliga livet. Livs levande, mellan festivaler, konserter, grillkvällar och månskenspromenader föddes det. Men fantasin föddes jag med. Jag tecknade och målade med båda händerna som liten. Under skoltiden sålde jag serietidningar. Där började det.
På Söder i Halmstad kom skapandet igång. Oslo var staden som väckte konstnären i mig. Där träffade jag en skapande själ, vars namn jag förträngt. Det kändes inte relevant våren 1991, men vore så nu. Retroaktivt tack! Inte långt därefter köpte jag mina första tuber oljefärg och kärleken blev plötslig och total. Jag hyrde snart en gammal fabrikslokal av Halmstad kommun ihop med några vänner och där träffades vi i kulturellt syfte. Själv bodde jag där. I en hängmatta. Hurra!
Som arbetslös och utfattig var det lätt att upptäcka nya värden i livet - sånt som min ungdom rusat förbi i ivern. Ljudet av regn, surrande flugor, avlägsna barnskratt, stekfett som sprakar i pannan, stegen i trappan eller morgontåget. Tänk att jag hade levt med öron i 25 år utan att lyssna! Livets små detaljer kom fram ur dimman och eggade fantasin. Jag skiter väl i bofinken, svarade jag då farmor försökte få mig att bli en uppmärksam fyraåring. Idag hör jag vartenda krax, även om jag struntar i vilken art det är som låter. Men att höra koltrasten en försommarmorgon. Oslagbart!!
Veni Creator Spiritus säger jag varje gång jag kliver in i ateljén. Som om det behövdes!
Doften av linolja räcker. Eller smaken av päronsaft...eller om det var tvärtom?
Ja. Jag har förväxlat dessa två.
Utbildning
Livet är den bästa skolan. Det är en evig källa för konstnären och intrycken tar aldrig slut. Jag blir aldrig utexaminerad. Annan utbildning undviks ödmjukt, så länge jag har inspirationen och idéerna bubblandes... Medlemskap
Svenska Konstnärer.
Mina favoritklipp på YouTube |
