Margareta Sunnemar
2021-11-01 01:22   Kommentera »
Livslångt lärande
Lärande är förhoppningsvis något som ska fortgå hela livet. Hur bevarar man en nyfikenhet som gör att man vill veta och vara intresserad av utveckling?
I konstnärssammanhang ska man uppge vilka kurser/utbildningar man har eller om man är autodidakt. Vilket väger tyngst?
Erfarenheter från olika områden ger utveckling. I begreppet autodidakt ingår väl, ett öppet sökande efter utveckling, likväl som i riktad utbildning. Vad det än är som man får intryck ifrån till skapandet tycker jag, att det viktigt att hitta det som passar ihop med den egna personligheten. Det som innefattar allt man är med om. Man tar ju in intryck till det som passar ihop med den egna bekvämlighetszonen. Hur mycket man vill gå utanför den hör nog ihop med vad man törs ta in.
Vissa vågar mer, andra mindre. Hur kommer uppfinningar till? Hur vågar man experimentera?
Vem är skickad att bedöma? Finns det färdiga osynliga/synliga mallar att gå efter? Konst ligger liksom utanför och är ofta föregångare till design för mode/inredning etc.
Det är med andra ord en grannlaga uppgift att bedöma vilka konstverk som skall väljas ut vid exempelvis en jurering.
Jag tycker att lärandet ska fortgå hela livet, att själv söka information, ta kontroll över lärandet, lära sig iaktta, i det har fallet, hur konstnären gjort för att få fram en viss effekt, ljus, djup, motivval, budskap. Samtal/dialog med olika konstnärer som man tycker är intressanta och som stämmer med ens egen person. Resultatet ska ju bli ens eget verk, som man själv har skapat.





Facebook Twitter MySpace rss