Ingemar Härdelin
2021-02-21 15:47   Kommentera »
Vad betyder ljuset för dig?

Vad betyder ljuset för dig? Som människa, som konstnär? Underlig fråga, naturligtvis lika mycket som för alla andra människor, måhända något mer för konstnären. Jag tänker givetvis på det dagliga ljuset från solen, utan vilket vi inte skulle kunna existera här på jorden. Det betyder allt för alla levande väsen.
Men jag tänker här på ett annat ljus, det som kommer inifrån efter att först ha kommit utifrån eller kanske uppifrån. Det där som lyser upp vår själ, vårt inre landskap. Du vet vad jag menar. Livet är en törnbeströdd väg med ständiga hinder och motigheter som vi måste tackla och bemöta efter egen förmåga. Utan det där ljuset är vi förlorade. Men det finns inte alltid där när vi behöver det. Vi har heller ingen knapp att trycka på för att tända det. Hur gör vi då?
Det finns tyvärr ingen lärobok som talar om det för oss. När det inre ljuset slocknar har vi bara oss själva att lita till. Varje individ måste hitta sin egen lösning. Men som tur är finns trots allt hjälp att få för det mesta, ofta ifrån medmänniskor i vår omgivning. Samtalet, det öppna förtroendefulla och uppriktiga, är räddningen i många fall. Vi upplever att vi delar erfarenheter, vilket kan avbörda och lindra.
Men ofta är vi alldeles ensamma i mörka stunder, tyvärr i onödan ibland, eftersom vi då drar oss undan till en mörk vrå. Då är det svårare. Allt hänger då på vår inre kraft, vilja och förmåga att själva analysera problemen och finna en väg mot ljuset igen. Vi grubblar och tänker, prövar och letar en tråd att dra i som kan hjälpa oss. Men det är en kamp, där den mentala styrkan, insikten och viljan är avgörande för utgången. Som jag skrev i en tidigare blogg är vi alla födda med en fri vilja att välja väg utifrån varje given situation. I läget när ljuset har slocknat är det som allra svårast att hitta alternativen. Oftast är de endast två – enkelt uttryckt ”ett steg framåt eller att falla ner i avgrunden”.
Våren sägs vara den tid, när vi efter den långa mörkerexilen i vårt land äntligen börjar hoppas och längta till sommarhalvårets förlösande ljushav. Det borde verkligen vara hoppets tid. Men underligt nog känner många människor svårmod och ångest under våren, sägs det, och nog är det en paradox. Vad är det med ljuset som får oss att våndas i själen? Jag vet inte om någon kan svara på det, men naturen är full av märkliga sammanhang som är svåra att förklara. Kanske hormoner som virvlar runt i kroppen och skapar oro.
Hur som helst med den saken. För oss som har tagit konsten till vårt hjärta och är lyckliga nog att utöva konstnärligt skapande känns ljuset i alla fall som en efterlängtad och löftesrik gåva. För egen del blir våren och det långsamt växande ljushavet en välsignelse som öppnar upp mitt frusna sinne och fyller det med stor tacksamhet och glädje över att finnas till.



Facebook Twitter MySpace rss